Sleven
Muuuuuuuuu! Vet ni, jag och Ida har hittat the spot! Ibland tar vi nattpromenader förstår ni, vi går och gör bankinskudd, sen går vi och sätter oss vid Sleven eleven. Och varenda gång vi sitter där händer det nåt skojigt, utan undantag! Som tex i natt; vi sitter där i godan ro och äter wok på lösvikt och då dyker det upp två dudes. Dom visar sig vara svenskar och är i Norge på mc-tur. 30 min senare sitter vi på deras hotellrum och pimplar öl. (Mamma, jag drack bara en öl så hetsa inte upp dig nu.) Dock var jag sjukt trött så vi drog hem efter en stund, men vi ska träffa dessa karlar ikväll igen. Dom var trevliga.
Idag gick jag upp runt 14tiden, begav mig till banken och betalade räkningar, tog en vända på staden och ploppade sedan hem och städade. Eller okej, jag städade faktiskt inte, jag ändrade om och plockade undan samt slängde sopor. Dammsugning och dammning får göras på fredag, jag orkade inte mer idag. Nu ligger jag mest och väntar på att Ida ska sluta jobba så vi kan gå ut. Dags för en dusch.
Idag gick jag upp runt 14tiden, begav mig till banken och betalade räkningar, tog en vända på staden och ploppade sedan hem och städade. Eller okej, jag städade faktiskt inte, jag ändrade om och plockade undan samt slängde sopor. Dammsugning och dammning får göras på fredag, jag orkade inte mer idag. Nu ligger jag mest och väntar på att Ida ska sluta jobba så vi kan gå ut. Dags för en dusch.
MUMS!
Underbar dag igår! Helt fantastisk, faktiskt. Började med att jag Ida sprang en svänigs på stan, åt god pastasallad i solen. Träffade på Marcus, Emil, André och Carlos på Sten och drack milkshake, åkte till stranden och lira boll samt kastade sten på måsar. Åt middag med Ida och Emil på Big Horn, började fördricka hemma, lyckades lura med oss Marcus och Erik ut. Blev sänkt långt under bordet av Erik som hällde i mig massa tequila, hittade några trevliga karlar som ägde en båt. Efterfest på båten som kostade 10 millej (ja, ni kan ju tänka er så flådig den var), kom hem och däckade.
Vaknade och var sjukt bakis, hör några konstiga ljud så jag stiger upp. Där ligger en stycke Erik i min soffa, Emils skor står på golvet fast han inte var inne hos mig. Inget minne alls. Men gårdagen var helt fantastisk, lätt den bästa hittills denna sommaren. Men sommaren är inte slut, och den kommer bli bättre. Snart kommer ju mitt besök =)
Blev inringd på jobb i eftermiddags i alla fall, hade en kaotisk dag på resturangen. Annika, Andris, Filippinerna, Felicia och Jello kom och hälsade på, fick en sen födelsedagsgåva av meine schwester; massa go rökelse och en flådig väska. Och tonvis med godis från min mami! MUMS! Och nu luktar det gottigt i min lägenhet =)
Kom typ precis hem från jobbeluringen, ska strax iväg på nattpromenix med Idahoe, sen tänkte jag nanepana.
Haaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa deeeeeeeeeeeeeee!
Vaknade och var sjukt bakis, hör några konstiga ljud så jag stiger upp. Där ligger en stycke Erik i min soffa, Emils skor står på golvet fast han inte var inne hos mig. Inget minne alls. Men gårdagen var helt fantastisk, lätt den bästa hittills denna sommaren. Men sommaren är inte slut, och den kommer bli bättre. Snart kommer ju mitt besök =)
Blev inringd på jobb i eftermiddags i alla fall, hade en kaotisk dag på resturangen. Annika, Andris, Filippinerna, Felicia och Jello kom och hälsade på, fick en sen födelsedagsgåva av meine schwester; massa go rökelse och en flådig väska. Och tonvis med godis från min mami! MUMS! Och nu luktar det gottigt i min lägenhet =)
Kom typ precis hem från jobbeluringen, ska strax iväg på nattpromenix med Idahoe, sen tänkte jag nanepana.
Haaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa deeeeeeeeeeeeeee!
Rusbrus
JESUS! Tillåt mig att hurra för att denna helg äntligen har gått till ända. (Kan man säga så?) Tillåt mig att klaga. Mina fötter gör ont. Dom gör så in i helvetes ont tillåme! Och för att inte tala om min rygg! Inatt hade jag så ont i ryggen att det inte ens gick att bajsa. Och jag var verkligen jättebajsinödig. I tillägg blev jag yr i skallen när jag försökte trycka ut bajen.
Började kl 11 i fredags. Slutade 04.00. Lördag började jag 11.00, slutade 05.30. Statoil idag. Jag vill dö. Jag vill hugga av mina fötter och slita ut större delar av ryggraden. Men nu ska jag gå ut med soporna och sen dricka vin med Idahoe. Jag förtjänar ett glas vin. Jag förtjänar en fylla. Och en burk vailum och lite heroinsprutor. Men man kan la inte få allt här i världen heller... Och så ska jag gotta mig åt att jag är ledig fram till fredag!
Började kl 11 i fredags. Slutade 04.00. Lördag började jag 11.00, slutade 05.30. Statoil idag. Jag vill dö. Jag vill hugga av mina fötter och slita ut större delar av ryggraden. Men nu ska jag gå ut med soporna och sen dricka vin med Idahoe. Jag förtjänar ett glas vin. Jag förtjänar en fylla. Och en burk vailum och lite heroinsprutor. Men man kan la inte få allt här i världen heller... Och så ska jag gotta mig åt att jag är ledig fram till fredag!
Cleaning
Jag har skaffta två dredas. En i nacken och en mitt på hövet. Min nya sambo kan sånt, förstår ni. Han är hippie. Så nu har jag en alldeles egen hippie! Fantastiskt! Btw, han har spelning på en strand i Ystadområdet i helgen, hoppa dit och titta på honom. Ja, lyssna kan ni ju förstås också göra, men jag föredrar att titta.
Alldeles strax ska jag hoppa iväg till gamla lägenheten och städa ur den, har en visning imorgon. Jippie! Borde inte ta så lång tid, nästan alla grejer är ju ute. Någon som vill köpa en soffa och en tvättmaskin förresten? Jag har till övers.
Imorgon ska jag quizilura med Idahoe, sen ska vi pilla i oss 14 liter vin, snorta kola och rarvea loss hela natten precis som i Amsterdam. Eller så quizilurar vi och går hem, vilket vi mest troligt kommer att göra. Jupp!
Alldeles strax ska jag hoppa iväg till gamla lägenheten och städa ur den, har en visning imorgon. Jippie! Borde inte ta så lång tid, nästan alla grejer är ju ute. Någon som vill köpa en soffa och en tvättmaskin förresten? Jag har till övers.
Imorgon ska jag quizilura med Idahoe, sen ska vi pilla i oss 14 liter vin, snorta kola och rarvea loss hela natten precis som i Amsterdam. Eller så quizilurar vi och går hem, vilket vi mest troligt kommer att göra. Jupp!
Teenage Crime
Tidernas bästa helg har just passerat. Det fanns liksom inget dåligt alls med den. Jag blev liksom kär i helgen.
Jobbat som ett skott. Eller ja, nästa i vart fall.. Och igår var det bransjefest på Toldboden. Gick dit med Felicity. Det var länge sen jag hade så roligt faktiskt. Trodde inte det gick att uppleva i Åle, men jodå! Skandaler, skandaler...
Har dessutom fått en ny inneboende! Ut med det gamla och in med det nya. Fantastiskt! Han lagar mat åt mig, inte vilka middagar som helst heller. Nejnej, fint ska det vara. Ja, jag tackar och tar emot!
Allting har äntligen börjat vända, jag har inte vart så glad som jag är idag på jävligt länge! Och igår med. Bara gladis, liksom. Fantastiskt! Maaaaaaaaaaaaaassa jobb på gång, massa pengar i portmonän, massa vettigt folk. Och så jag, förstås. Ja, det är fantastiskt.
Dessutom vet jag att jag har världens bästa päron. Min mami och pappa är underbara som hjälpt mig massa det senaste. Och snart kommer pappa och lillebror och hälsar på! Ja, det är lite fantastiskt det med.
Jag kan inte understryka nog hur glad, upprymd och bra jag känner mig just nu. Allt bara gick och blev bra över en natt. Okej, det krävdes två nätter faktiskt. Men ja.. Nej, jag mår bra i alla fall.
Jobbat som ett skott. Eller ja, nästa i vart fall.. Och igår var det bransjefest på Toldboden. Gick dit med Felicity. Det var länge sen jag hade så roligt faktiskt. Trodde inte det gick att uppleva i Åle, men jodå! Skandaler, skandaler...
Har dessutom fått en ny inneboende! Ut med det gamla och in med det nya. Fantastiskt! Han lagar mat åt mig, inte vilka middagar som helst heller. Nejnej, fint ska det vara. Ja, jag tackar och tar emot!
Allting har äntligen börjat vända, jag har inte vart så glad som jag är idag på jävligt länge! Och igår med. Bara gladis, liksom. Fantastiskt! Maaaaaaaaaaaaaassa jobb på gång, massa pengar i portmonän, massa vettigt folk. Och så jag, förstås. Ja, det är fantastiskt.
Dessutom vet jag att jag har världens bästa päron. Min mami och pappa är underbara som hjälpt mig massa det senaste. Och snart kommer pappa och lillebror och hälsar på! Ja, det är lite fantastiskt det med.
Jag kan inte understryka nog hur glad, upprymd och bra jag känner mig just nu. Allt bara gick och blev bra över en natt. Okej, det krävdes två nätter faktiskt. Men ja.. Nej, jag mår bra i alla fall.
Ett nytt kapitel
Jag hatar blanka sidor. Det är svårt att börja skriva när det inte finns en text att bygga på. Jag hatar bloggen, varje gång man vill ha någonting sagt måste man börja om på nytt. Nya kapitel, nya ämnen.
Men när jag i måndags bytte lägenhet, tror jag att jag öppnade ett nytt kapitel i mitt liv. Allt det gamla följer givetvis med, men man ser det med nya ögon när man befinner sig på en ny plats. Det byter form, får en annan betydelse. En del saker väger tyngre än andra, man fördjupar sig mer i dem. Jag har däremot ingen aning om vad jag vill ha sagt med detta. Kanske jag bygger på när jag vet.
Kan man sakna någon man aldrig haft? Någon man aldrig träffat? Kan en person man inte vet hur den ser ut i verkliga livet påverka och ha inflytande på det man gör? Kan man tycka om den personen så pass mycket att det gör ont?
Men när jag i måndags bytte lägenhet, tror jag att jag öppnade ett nytt kapitel i mitt liv. Allt det gamla följer givetvis med, men man ser det med nya ögon när man befinner sig på en ny plats. Det byter form, får en annan betydelse. En del saker väger tyngre än andra, man fördjupar sig mer i dem. Jag har däremot ingen aning om vad jag vill ha sagt med detta. Kanske jag bygger på när jag vet.
Kan man sakna någon man aldrig haft? Någon man aldrig träffat? Kan en person man inte vet hur den ser ut i verkliga livet påverka och ha inflytande på det man gör? Kan man tycka om den personen så pass mycket att det gör ont?
Crap
Jag har inte haft någon som helst skrivlust det senaste. Dessutom har det inte hänt något vettigt alls, men samtidigt alldeles för mycket. Min hjärna är överarbetad, överbelastad, det ena med det andra. Jag ser helst att mitt liv var över.
När jag inatt ännu en gång låg vaken alldeles för länge, ägnade jag mig åt att som många gånger förr, tänka tillbaka. Tänk så mycket jag har förstört för folk. Jag drog upp Felicia hit, fastän jag hatade det här. Jag ville inte vara själv. Jag ville ha sällskap, ville att någon skulle få mig på bättre humör, må dåligt med mig. Egoistiskt. Men jag fick ju ändå som jag ville. Felicia mådde dåligt, men hon träffade Jeff, och nu ska hon flytta ifrån mig. Sen drog jag upp Carolina. Tyckte väl att hon också skulle få må lite dåligt. Helt ärligt vet jag inte vad jag tänkte. Jag kunde ju lika gärna dragit hem, istället för att dra upp dem till den här skiten? Jag inser nu vilken jävla oreda jag ställt till med. Carolinas föräldrar ringer dagligen och ber henne komma hem, de saknar henne. Men jag har tagit henne ifrån dem, för att jag är envis och inte vill att folk ska se och förstå mitt misslyckande. Egoistiskt, jag vet det. Nu vet jag, då visste jag inte. Nu förstår jag, det gjorde jag inte då. Förlåt mig.
Jag vägrar åka härifrån förrän jag fått ut det jag vill få ut av Åle. Jag vet bara inte vad det är än. Men jag är inte färdig. Och under tiden jag funderar, stoppar jag mina vänners drömmar. Jag hindrar dem från att göra det de drömmer om. Jag berättar om guld och gröna skogar, utan något egentligt resultat. Det finns inget guld i Ålesund. De gröna skogarna finns högst upp på bergen, men dit når man sällan. Än har ingen nått dit.
Men min avsikt från början var inte att sprida lögner. Jag ville inte lura hit folk. Jag ville bara inte vara ensam, jag inbillade mig att om det kom upp folk jag tycker om så skulle allt bli bättre. Tillsammans skulle vi ju kunna ha så roligt! Men med mitt ack så oekonomiska sinne blev det aldrig så. Jag la mina pengar på kläder och skor jag aldrig haft på mig, på cigaretter och framför allt på alkohol. Jag kan inte räkna alla de dagar jag legat och gråtit mig till sömns av ångest. Alla pinsamma händelser jag ställt till med.
Av någon oförklarlig anledning har folk också under denna period fått förtroende för mig. Folk har belastat mig med sina bekymmer, bett mig hjälpa dem såväl känslomässigt som ekonomiskt. Jag har försökt hjälpa, med hopp om att kompensera min dåliga livsstil. Med hopp om att dämpa min egen ångest och dåliga samvete. Resultatet? Jag bryts ner. Jag kryper längre och längre in i min egen hjärna. Vad som försigår inne i mitt huvud går inte att förklara, men jag gissar att det är något bra. Jag är rädd för mig själv, ska sanningen fram har jag faktiskt aldrig varit så här rädd trots allt annat som hänt.
Jag är rädd att min nästa motgång kan vara den sista. Jag har ingen aning om var min gräns går, jag har ingen aning om hur stark jag egentligen är. Kanske har jag redan passerat gränsen och går på reservtanken. Jag vet inte.
Återigen sitter jag här med en helt förvirrande text, utan varken början eller slut. Utan något som helst sammanhang eller mening. Jävla onödigt.
När jag inatt ännu en gång låg vaken alldeles för länge, ägnade jag mig åt att som många gånger förr, tänka tillbaka. Tänk så mycket jag har förstört för folk. Jag drog upp Felicia hit, fastän jag hatade det här. Jag ville inte vara själv. Jag ville ha sällskap, ville att någon skulle få mig på bättre humör, må dåligt med mig. Egoistiskt. Men jag fick ju ändå som jag ville. Felicia mådde dåligt, men hon träffade Jeff, och nu ska hon flytta ifrån mig. Sen drog jag upp Carolina. Tyckte väl att hon också skulle få må lite dåligt. Helt ärligt vet jag inte vad jag tänkte. Jag kunde ju lika gärna dragit hem, istället för att dra upp dem till den här skiten? Jag inser nu vilken jävla oreda jag ställt till med. Carolinas föräldrar ringer dagligen och ber henne komma hem, de saknar henne. Men jag har tagit henne ifrån dem, för att jag är envis och inte vill att folk ska se och förstå mitt misslyckande. Egoistiskt, jag vet det. Nu vet jag, då visste jag inte. Nu förstår jag, det gjorde jag inte då. Förlåt mig.
Jag vägrar åka härifrån förrän jag fått ut det jag vill få ut av Åle. Jag vet bara inte vad det är än. Men jag är inte färdig. Och under tiden jag funderar, stoppar jag mina vänners drömmar. Jag hindrar dem från att göra det de drömmer om. Jag berättar om guld och gröna skogar, utan något egentligt resultat. Det finns inget guld i Ålesund. De gröna skogarna finns högst upp på bergen, men dit når man sällan. Än har ingen nått dit.
Men min avsikt från början var inte att sprida lögner. Jag ville inte lura hit folk. Jag ville bara inte vara ensam, jag inbillade mig att om det kom upp folk jag tycker om så skulle allt bli bättre. Tillsammans skulle vi ju kunna ha så roligt! Men med mitt ack så oekonomiska sinne blev det aldrig så. Jag la mina pengar på kläder och skor jag aldrig haft på mig, på cigaretter och framför allt på alkohol. Jag kan inte räkna alla de dagar jag legat och gråtit mig till sömns av ångest. Alla pinsamma händelser jag ställt till med.
Av någon oförklarlig anledning har folk också under denna period fått förtroende för mig. Folk har belastat mig med sina bekymmer, bett mig hjälpa dem såväl känslomässigt som ekonomiskt. Jag har försökt hjälpa, med hopp om att kompensera min dåliga livsstil. Med hopp om att dämpa min egen ångest och dåliga samvete. Resultatet? Jag bryts ner. Jag kryper längre och längre in i min egen hjärna. Vad som försigår inne i mitt huvud går inte att förklara, men jag gissar att det är något bra. Jag är rädd för mig själv, ska sanningen fram har jag faktiskt aldrig varit så här rädd trots allt annat som hänt.
Jag är rädd att min nästa motgång kan vara den sista. Jag har ingen aning om var min gräns går, jag har ingen aning om hur stark jag egentligen är. Kanske har jag redan passerat gränsen och går på reservtanken. Jag vet inte.
Återigen sitter jag här med en helt förvirrande text, utan varken början eller slut. Utan något som helst sammanhang eller mening. Jävla onödigt.
