Painting
Jag är så jäkla dålig på att ta bilder! Eller nej, det är jag inte alls, jag är dålig på att lägga in bilder. När jag väl lagt mig till rätta i sängen och ska till att lägga in bilder inser jag att sladde fortfarande ligger 1½ meter från sänge (alltså utom räckhåll) och pallar helt enkelt inte resa mig upp igen. Dumt att jag aldr kommer ihåg att ta den varje gång jag går förbi den. Jag är väl helt enkelt för lat bara...
Slutade jobbet klockan 6 idag, kom hem, bytte skor och bar ner sängen till Stians mamma som jag lånade när Felica var här. När jag kom hem igen gjorde jag mig lite mat. Ännu en gång blev det pasta med grönsaker och lite sås. Sen satt jag framför datorn ett par timmar, började bråka med mamma och orkade inte sitta kvar så jag tog tag i någonting som jag borde gjort för länge sen: måla köket. Eller i alla fall alla lister. Jag har en diskbänk av små mosaikplattor, och runt om sitter obehandlade träslister, nu målade jag dem äntligen vita så de passar med skåpsluckorna och fönstrena. Efter jag strykt på femte lagret (trodde det bara behövdes två?) orkade jag fortfarande inte gå tillbaka till sängen och datorn, så jag la mig helt enkelt på golvet och började måla på listerna där också.
Tänkte förklara en liten detalj för den som tror att jag är efterbliven eller bara allmänt retarerad: nej, jag har inga vänner. Jag hade en massa vänner här fram till början av juni, men sen uppstod lite problem och en viss person gick och snackade så jäkla mycket skit om mig (inget av det är dessvärre sant) och nu har jag förlorat alla. Personen i fråga är från Ålesund från början och känner alla här (liten stad ^^) så hon har aningen större power än mig här.
De enda personer som inte vänt mig ryggen är de som jobbar i butiken, och det är inga jag direkt kan umgås med. Hade ni sett eller kännt dom hade ni förstått.. Jag lägger helst inte in någon kontaktannons i den lokala tidningen eller frågar okända folk på stan om de har lust att umgås med mig. Att sätta mig själv på ett fik har jag redan provat, men det lyckades inte särskilt bra då jag antagligen inte såg så tillgänglig ut där jag satt bakom min bok (vad gör man annars gör man själv på ett fik?) och jag är väl inte direkt den typen som.. ja, går fram och hälsar på okända människor bara sådär utan vidare. Kanske är det mitt eget fel att jag ligger där jag ligger och tråkar, men shit the same. Jag låter bara patetisk nu .Det är som det är. Jag har i alla fall ett jobb att gå till, en lön som kommer in och en lägenhet att bo i.
Morgondagen kommer att gå åt att plasera ut några tatueringar jag ska göra till hösten/vinern/våren, och bestämma stil på texterna. Givetvis ska jag jobba också. Underbart liv man har ^^
Slutade jobbet klockan 6 idag, kom hem, bytte skor och bar ner sängen till Stians mamma som jag lånade när Felica var här. När jag kom hem igen gjorde jag mig lite mat. Ännu en gång blev det pasta med grönsaker och lite sås. Sen satt jag framför datorn ett par timmar, började bråka med mamma och orkade inte sitta kvar så jag tog tag i någonting som jag borde gjort för länge sen: måla köket. Eller i alla fall alla lister. Jag har en diskbänk av små mosaikplattor, och runt om sitter obehandlade träslister, nu målade jag dem äntligen vita så de passar med skåpsluckorna och fönstrena. Efter jag strykt på femte lagret (trodde det bara behövdes två?) orkade jag fortfarande inte gå tillbaka till sängen och datorn, så jag la mig helt enkelt på golvet och började måla på listerna där också.
Tänkte förklara en liten detalj för den som tror att jag är efterbliven eller bara allmänt retarerad: nej, jag har inga vänner. Jag hade en massa vänner här fram till början av juni, men sen uppstod lite problem och en viss person gick och snackade så jäkla mycket skit om mig (inget av det är dessvärre sant) och nu har jag förlorat alla. Personen i fråga är från Ålesund från början och känner alla här (liten stad ^^) så hon har aningen större power än mig här.
De enda personer som inte vänt mig ryggen är de som jobbar i butiken, och det är inga jag direkt kan umgås med. Hade ni sett eller kännt dom hade ni förstått.. Jag lägger helst inte in någon kontaktannons i den lokala tidningen eller frågar okända folk på stan om de har lust att umgås med mig. Att sätta mig själv på ett fik har jag redan provat, men det lyckades inte särskilt bra då jag antagligen inte såg så tillgänglig ut där jag satt bakom min bok (vad gör man annars gör man själv på ett fik?) och jag är väl inte direkt den typen som.. ja, går fram och hälsar på okända människor bara sådär utan vidare. Kanske är det mitt eget fel att jag ligger där jag ligger och tråkar, men shit the same. Jag låter bara patetisk nu .Det är som det är. Jag har i alla fall ett jobb att gå till, en lön som kommer in och en lägenhet att bo i.
Morgondagen kommer att gå åt att plasera ut några tatueringar jag ska göra till hösten/vinern/våren, och bestämma stil på texterna. Givetvis ska jag jobba också. Underbart liv man har ^^
Kommentarer
Postat av: maria
Vännerna kommer igen, nya eller gamla. Du vet att du är för bra för att sluta upp med en massa katter!
Trackback
