Wasser und Rybak
Gick och väntade typ hela dan på att tvättmaskinen skulle komma.. Dom sa när jag köpte den att den skulle levereras innan halv 4, men men så blev klockan 4 och jag var tvungen att springa till jobbet.. dom ringde vid fem och sa att dom stod utanför mitt hus, så jag fick snällt springa hem och ta emot dom. väl framme upptäcker dom små kräken att dom har fel maskin med sig. sprang ner till jobbet igen och efterytterligare en timme ringer dom igen. Tillbaka hem, och den här gången hade dom rätt maskin med sig. Åååh, den är så fin, min bäbis =)
Hann inte testköra den då utan gick tillbaka till jobbet igen.
Kvart i 8 var jag döless på att sitta å glo i affären och tänkte precis ta in alla skyltar och grejer som stod ute, när ingen mindre än Aleksander Rybak spatserar in i butiken, och efter sig hade han med sig halva Ålesund. Tänk att gamla tanter kan bli helt till sig som en 11åring när dom ser en kändis.
I alla fall, där stod jag bakom kassan och benen började skaka mer och mer.. Den stackarn fick inte ens gå och handla själv, små tjejer sprang och drog i honom och vuxna kvinnor ville ha autografer till sina döttrar. Självklart kunde ju inte jag låta bli att fråga efter en autograf jag heller när han kom fram till kassan. Han fick snällt kladda till nåt på baksidan av sitt kvitto innan han gick, vilket betyder att jag har hans inköpslista haha =P
"Klem til Charlotte fra Aleksander R" skrev han till mig, fick dock ingen bild. Men jag kände mig som ett litet barn när jag väl fått stänga butiken. (Gamla tanter kanske inte är så tokiga ändå?) Frank och Veben tyckte jag var störd där jag skuttade runt som en liten barnungen i en halvtimme innan jag gick hem och invigde min älskade tvättmaskin.
Bilder på maskinen (givetvis) och på några delar av lägenheten tänkte jag lägga in imorgon om jag inte är för lat..
Hann inte testköra den då utan gick tillbaka till jobbet igen.
Kvart i 8 var jag döless på att sitta å glo i affären och tänkte precis ta in alla skyltar och grejer som stod ute, när ingen mindre än Aleksander Rybak spatserar in i butiken, och efter sig hade han med sig halva Ålesund. Tänk att gamla tanter kan bli helt till sig som en 11åring när dom ser en kändis.
I alla fall, där stod jag bakom kassan och benen började skaka mer och mer.. Den stackarn fick inte ens gå och handla själv, små tjejer sprang och drog i honom och vuxna kvinnor ville ha autografer till sina döttrar. Självklart kunde ju inte jag låta bli att fråga efter en autograf jag heller när han kom fram till kassan. Han fick snällt kladda till nåt på baksidan av sitt kvitto innan han gick, vilket betyder att jag har hans inköpslista haha =P
"Klem til Charlotte fra Aleksander R" skrev han till mig, fick dock ingen bild. Men jag kände mig som ett litet barn när jag väl fått stänga butiken. (Gamla tanter kanske inte är så tokiga ändå?) Frank och Veben tyckte jag var störd där jag skuttade runt som en liten barnungen i en halvtimme innan jag gick hem och invigde min älskade tvättmaskin.
Bilder på maskinen (givetvis) och på några delar av lägenheten tänkte jag lägga in imorgon om jag inte är för lat..
Kommentarer
Trackback
